Jag tänker på dom ibland

Jag ser henne på gatan
Ett par sekunder är hon där
Sen försvinner hon i vimlet
Våra vägar går isär
Och jag ser henne på bussen
Hon kliver av där jag går på
Våra blickar hinner mötas
Precis när bussen börjar gå
Hon sitter där på tåget
Som jag missar givetvis
Hon är en utav dom många
Som försvinner så precis
Jag tänker på dom ibland
Dom vars kärlek jag aldrig vann
Bara för att jag aldrig hann
Och aldrig våga'
Tänk hur oerhört dum jag var
Som försvann jag stod ensam kvar
Jag hade trott att man kan få svar
Utan att fråga
Hon är där vid biblioteket
Genom bokstav M och H

När hon möter mig med blicken
Kollar jag in min ena sko
Och där står vi sen i hissen
Hon är söt och jag är blyg
Jag vänder huvudet mot skylten
Och spanar in henne i smyg
Och sen händer inget mera
Hon kliver av på våning fem
Jag kan sakligt konstatera
Att vi aldrig ses igen
Jag tänker på dem ibland
Dom vars kärlek jag aldrig vann
Bara för att jag aldrig hann
Och aldrig våga'

Tänk hur oerhört dum jag var
Som försvann jag stod ensam kvar
Jag hade trott att man kan få svar
Utan att fråga
Jag tänker på dem ibland
Dom vars kärlek jag aldrig vann
Bara för att jag aldrig hann
Och aldrig våga'
Tänk hur oerhört dum jag var
Som försvann jag stod ensam kvar
Jag hade trott att man kan få svar
Utan att