Hem till mina rötter igen

När fågelnacken knäcks
Och alla pratar som pirater
När det är långt mellan
Va det borde va och vad det blev
När jag står bredvid och stirrar
På mina egna divalater
När jag finner fienden i den
Jag alltid tagit för vän
Då vill jag hem
Till mina rötter igen

När golvet verkar va av glas
Och väggarna av papper
När händerna famlar
Och huden känns sträv
När själen viks i vemod
När den borde vara tapper
När hjärtat skriker nu
Och svaret bliver kanske sen
Då vill jag hem
Till mina rötter igen

När tiden står stilla
Och rummen fylls av syrebrist
När jag vrider mej som masken
På krogen på nån annans rev
När det som borde vara lyckan
Bara är dyrt och trist
När dom som kör landet i botten
Kallas för framtidens män
Då vill jag hem
Till mina rötter igen