Främmande stad

Välsigna en främling i en främmande stad
Det kan va din bror eller syster
Försök om du kan att göra honom glad
Om han sitter där tung och dyster

Välsigna en främling som ingenstans bor
Som har tagit några steg för många
Som inte längre vill
Som inte längre tror
Som tycker dagarna är alltför långa

Kanske han måste slå allt i kras
För att kunna börja om från grunden
Kanske han famlat bland flaskor och glas
Tills han fann sej fången och bunden

Välsigna en främling i en främmande stad
Det kan va din bror eller syster

Kanske han kommit för just dina ögons skull
För att få höra dej tala om våren
Han kanske vill försonas innan han blir till mull
Och få en läkande kyss på såren

Kanske han sett vad som ingen såg
Eller hört för mycket för att kunne tala
Ta med honom ut på din vänliga våg
Ta med honom till lundarna svala

Du ser hur han går där kvartererna kring
Som om inget var honom nära
Som om han brydde sej just ingenting
Om dom älskande och dom kära

Kanske han kommit för just dina ögons skull
För att få höra dej tala om våren

Välsigna en främling på främmande mark
Han bär sina ärr som medaljer
Han längtar inte längre
Till nån blommande park
Så ge honom några liljekonvaljer

Ge honom himlen och hav och sol
Kanske han har glömt bort dom
Kanske det är därför
Som han ser på din kjol
Med ögon som verkar så bortom
Jag var där helt nyss

I din främmande stad
Och jag ville så gärna prata
Med någon som kunde göra mej glad
Som visste nåt om att älska och hata
Välsigna en främling på främmande mark
Han bär sina ärr som medaljer