En drucken mans epistel

Drick ur era glas kära bröder
vi reder oss till fest
sen simmar vi i svett och mjöd
tills själarna glöder.
Kom sväng er nu med pigorna,
sätt klackarna i taket.
Den sista droppen tömmer vi
sen får de stänga haket.

La, la, la
Drick ur era glas kära bröder
ty festligt skall vi ha
och tiden skall förpassas
tills ögonen blöder.
Och drogade av usel sprit
vi röjer som kadaver,
inte sprit som vi på krogen köpt
nej, den som vi medhaver.

La, la, la
Drick ur era glas kära bröder
snart finns där inget mer
sen yrar vi om kval och död
och låter som tragöder.
Och pigorna, vi tafsat på
ses håna, ej förgylla
när vi med blygsel slokar runt
och stinker gammal fylla.

La, la, la
Och kära bröder med tomma glas
är ni väl belåtna?
Nu ondskan far i ådrorna
och väck é all extas.
Snart bygger ångern stora berg
och djävulen ses skratta.
Att du i går var husets svin,
det börjar kroppen fatta.