Den Mærka Tiden
Nasum
Jag str¤cker ut mina h¤nder men jag n¥r inte fram
Jag slits bort fr¥n det jag vill, avskuren fr¥n omv¤rlden
Jag famlar i mærkret
Os¤ker p¥ allt
Ensam i mærkret
Allt ¤r s¥ kallt
Mina fingrar blæder efter evigheter av sækande
Jag blir allt svagare fær varje ensam sekund