Glömskans Järtecken

I ett töcken av tärande tankar väcks klara minnen till liv
Ett ständigt malande bländverk så flackande övertygande
Vi lärde oss tvångsmässigt blunda för tecknen som skiner om natten
Vi lärde oss leva av drömmar som vilseleder oss igen och igen

Vankande svekfulla urkraft
Vad begär du av människan?
Prisade självklara urkraft
Vad kan få dig att tvivla?