Under Tva Runor
""Jag tog mina steg i gyttjans mark Tusende korpar i mörker sky Ett träsk med dödens skugga Där låg min hämndens stund Inget gift mig dräpa Inga svekfulla dåd Spjutet med stjärnors prakt Trollet med rymders makt Jag såg nu en grop en ström Tog min vrede och lät mossan svälja Under fanns en passage en klyfta Jag lät den dra mig in Mot djupets sköte for jag än en gång In i djupet av urtids minne Mot gudens djup mot hämndens stund Där grep nu klor av skuggors mara Hon drack mitt blod Hon stag min makt I eld sa blå Jag vred mig loss En urgud som nu skickat mig Hon klöste mitt jag min innersta eld Då tog jag mitt stjärnors spjut Med all min kraft jag skar Ty så som det var jag såg. Urguden och ormars häxa Genom samma blodiga mun de talt En ristad under två runor En hämnd jag ej nu fått Men orden ej förgatt Jag blev kung med runors makt Genom hämndens och hatets pakt Urgudens gåva Runors makt Mot månen jag steg. Trolldom född igen""