Magdalena

Jag kan leva på skorpor och vatten
Jag kan leva på luft (men det börjar bli tufft)
Sen mitt hjärta gick vilse i natten
med vett och förnuft

Till de sinnliga laster som fresta
har jag sagt nej
Jag kan leva förutom det mesta
men inte dig (nej inte dig)

Refräng
Nu står jag här och sjunger i kvällen den sena
och hajar hur det känns att va mager om bena
Oh Magdalena till lika om armar och hals
NU pirrar det i bena och särskilt det ena
och ännu mera känns det där dom sig förena
Oh Magdalen har du nått förbarmande alls åhå-å
Oh Magdalena det här är ingen smäktande vals

Jag har sjungit på många estrader
katstat pärlor på svin (och som Nisse Ferlin)
bett om ursäkt för somliga rader
och gjort om melodin

Kommit åter otaliga gånger
med ny modell
att beveka dig med mina sånger
kanske ikväll (kanske ikväll)

Refräng