Stormens öga
Dansa Arvid, dansa på rosenbusken
Men akta dig för taggarna om du ska tro på bluffen
Inga blodiga fötter, inga ord och löften
Den som inte tog förlusten slapp förlora lusten
Inge slarv och dumdrist, men ingen larvig dum bitch
Så fuck arrebarre, hon chillar med Arvid Lundquist
Hon e äkta äkta, snackar aldrig bullshit
För hon vet vad man ska dricka till en tallrik moules frites
Men ikväll tar vi shotsen rakt mot huvet
Jag och du e kvar tills slutet, softar kvar i nuet
Typ som, Bonnie & Clyde hur vi ofta tar besluten/ Ärligt talat borde vi blir stoppade av snuten
Och ärligt talat, när jag ser henne då blir knäna svaga
Men är inte redo för nån kärleksdrama, så är det bara
Fuck it, jag ljuger dåligt, ja för om du nu då gick
Skulle ej förlåtit mig själv om så tusen år gick. Men
Ingen aning varför jag nu stå kvar
Jag famlar i mörkret och du e som
Ljuset i tunneln men vart leder vägen?
Vart bär den?
För, även om vi båda känner likadant
Så verkar det som att jag e
Bortförd med vinden och duuuu, e som ögat i stormen
Och vi gör Stockholm city, tills imorgonbitti, dränker sorg i whiskey
Och hon har flätor i sitt hår som en porrig hippie
Samt en kappsäck full med cash helt enorm som pippi
Hon har koll på riktigt, följer ingen norm i sitt liv
När dom tar höger tar vi vänster, hoppar över stängsel
Hon är en thug en gangsta, jag behöver högre gränser
Och hennes bruna stora ögon dom kan döda mänsker
Det bruna som vi sippar lär mig hur man gör med känslor
Hon e mitt vatten, ja hon e mitt vatten
Så när hon fucking går förbi, då det blommar på backen
Och mina vänner ser det, hon e så vacker, jag tog av mig hatten
Va e dina hemligheter?
På botten jobbigt å va själv där nere, på toppen jobbigt å va själv där uppe Finns inga svar i flaskan även om vi häller upp det
När varje helg e sprucken, vill jag med dig va väldigt vuxen
Så jag sväljer luften
Ingen aning varför jag nu stå kvar
Jag famlar i mörkret och du e som
Ljuset i tunneln men vart leder vägen?
Vart bär den?
För, även om vi båda känner likadant
Så verkar det som att jag e
Bortförd med vinden och duuuu, e som ögat i stormen
Är du hellre ensam och inte så lycklig än sårbar och glad som fan
Jag är hellre lägst fram och inte på flykt när vi står i tornadons land
Ingen aning varför jag nu stå kvar
Jag famlar i mörkret och du e som
Ljuset i tunneln men vart leder vägen?
Vart bär den?
För, även om vi båda känner likadant
Så verkar det som att jag e
Bortförd med vinden och duuuu, e som ögat i stormen